EN RÄTT SÅ SNÄLL LITEN ARTIKEL OM FLIPPERSPEL

Två svenskar har vunnit medalj vid officiella proffs-VM i flipper. Jorian Engelbrektsson från Falun vann det finaste av det fina när han vann VM i klassen för moderna spel 2007. Jorian är runt 30, fd modell och till vardags professionell pokerspelare i den lite annorlunda varianten Omaha. Idag bor Jorian i Enskede. Den andra är jag, även jag från Falun. Och även jag bor idag i Enskede och jobbar inom mode. Ändå lärde vi känna varandra först för kanske 5 år sen via en stadskamp i flipper i Gävle mellan Sthlm och Gävle/Dala. Jag slog honom i alla matcher den gången och måste väl erkänna att han på sistone gått förbi lite på dessa moderna maskiner. Min egen VM-medalj är istället ett brons från 2005 i Classics, dvs på äldre maskiner, från typ räknestickans tidevarv.
Min karriär började på Roxnäsbadet tidigt -70 och har sedan meandrat sig via Perers konditori - Mariannes Café – Söders Hjärta – Tilt – och sen vida världen med årliga turneringar i bl a USA, Tyskland, Holland och andra länder i Norden. Jag har en del snygga medaljer från runtom i världen, men ingen av dom syns i mitt hem. Det här är något privat som jag gör för min egen lilla skull.

Men vad är det då med flipper som fångat mig? Jo för att det är så löjligt kul. Men framför allt är det tävlingsmomentet. Man tror liksom att det bygger på ren tur när kulan studsar runt men jag välkomnar er som tror så att ta med pengarna och utmana mig. Var du vill, när du vill. Jag spelar skiten ur dig. Och det är just det som stör mig och håller mina tänder blodiga, för jag inbillar mig att jag ju borde slå Jorian lite oftare än vad jag gör, men det bara gör jag inte.

3 saker gör en riktigt bra flipperspelare. Det är feeling/bollkänsla, kunskap om spelet och erfarenhet. Den där feelingen är kanske viktigast av alla. Det finns massor av små trick att göra, de flesta riktigt riktigt svåra för en oslipad lirare. Ta en livecatch t ex, den svåraste lilla manövern som jag börjat mästra först de senaste 2 åren. Tänk dig att kulan kommer rakt mot flippern. Det man vanligtvis gör då är att drämma till på volley och smaska iväg den med full kraft i ett okontrollerat skott. Om man istället, med extremt finstilt tajming, möter kulan en bråkdels sekund för tidigt, ja då tvärnitar kulan på flippern istället. Som trolleri. Och plötsligt har jag full kontroll och träffar sannolikt det jag sen tänkt träffa samtidigt som du antagligen missar. Grymt att kunna och den värsta elitens finaste vapen.

En annan sak med flipper som jag verkligen gillar är grabbarna. Och tjejerna. Det finns något otroligt befriande i dessa människor som lever så fjärran från den ängslighet som finns i mitt vardagliga arbete inom modebranschen. Här är det brallorna i armhålorna och t-shirt utanpå skjortan med små dataskämt på som jag aldrig fattar. Dessa fria pinballgenier är absolut störtsköna.

Det sista jag gillar med flipper är umgängesformen. Att hänga runt en maskin med bra vänner och helst göra så i barmiljö är bara grymt skönt. Kom till Söders Hjärta nån torsdag och se världseliten lira flipper. Du är t o m välkommen att vara med om den lilla titeln Veckans Pinwiz utan nån större prestige. Visar det sig att du har den där feelingen som krävs, ja då kanske du också fastnar och hänger med runt om i världen så småningom.

Jag skriver detta ombord ett flygplan, på väg till Las Vegas. Det är modeshow där jag ska visa upp våra senaste kollektioner, men även en gyllene möjlighet för mig att smita iväg till PHOF (Pinball Hall Of Fame) och nöta lite på deras 500 olika maskiner.

Per Holknekt
(det finns en del flipperföreningar att gå med i, den största är Stpb, Stockholm Pinball. Där hittar du all information om tävlingar och var det finns maskiner att lira på. Några av de största svenska hallarna är privatägda och omöjliga att hitta utan medlemskap i föreningarna. Lutande dörren i Sthlm är ett lysande sånt exempel).